Publicerad i Livet

Uppdatering!!

Tänkte uppdatera lite.. Haft en del att syssla med som gjort att jag valt bort att skriva här. Men nu ska jag ta tag i det igen.

Jag har tagit examen! Är äntligen färdig FLORIST! Söker arbete och planerar framtiden.

Jobbar lite på ett Kafé i Kolsva, trivs super bra där, en underbar miljö att vara i, retro och mysig! För er som har vägarna förbi måste titta in och ta en fika där – Kafé Ritz!

Jobbar även i Svenska kyrkan med olika grupper/aktiviteter. Får vara pysslig och kreativ. Helt underbart!

Påbörjade psykolog samtal – behandling – som varit väldigt tufft. Mycket känslor och frustration som ska bearbetas. Många trauman. Redan innan jag kom dit så hade jag ett enormt ångest påslag. Det var hemskt. Jag tycker det är otroligt jobbigt att träffa nya människor, och nu en psykolog som jag inte har någon erfarenhet alls av. Mina tidigare kontakter via psykiatrin och sjukvården har inte alltid varit bra. Så jag var rädd att det skulle gå åt helvete. Men efter första möte så grät jag precis hela dagen. Från de att jag kom ut till bilen tills jag gick och la mig för att sova… Jag var helt dränerad. Det var så mycket känslor och tankar som drog igång. Vilket är positivt men jobbigt.

Andra mötet var inte lika jobbigt då jag fått ett ansikte och känt av personen jag möter lite. Vi pratade först lite allmänt om hur jag mådde och så efter första mötet. Sen öppnade vi för de större sakerna, anledningarna till varför jag är där. Det kändes otroligt tufft och jobbigt, men känner ändå att de är skönt. Att börja bearbeta det jag varit med om.

Tredje mötet kändes lugnare. Vi gräver i det förflutna, försöker hitta grunden till det som skapar mina ångest attacker och det som påverkar mitt liv dagligen.

Jag började även tänka på vem jag är, ångesten har varit en så stor del av mig sen jag var 14 år – kanske ännu tidigare – så vem är jag utan den? Det är en del av mig som jag styrts av och planerat mitt liv kring. Så vad händer med mig när det försvinner? Vad blir kvar?

Det öppnade upp för så många olika frågor och funderingar. Jag blev rädd….

Nu är det dags att göra sig iordning för en dag ute i skogen med familjen.

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Lite som en mardröm

Vart ska jag börja? Haft en kaotisk vecka rent känslomässigt och privat. Men skolan har fungerat bra. Har gjort bukett i konstruktion, super kul! Delar med mig av det längre ner i inlägget….

Annars så har det inte hänt så mycket, eller jo det har det, men jag kommer inte skriva om det här. Det är för privat och jag vill inte trampa någon på tårna.

Det är söndag och rutinerna fortsätter, hårtvätt och tvätta. Ledig dag imorgon så ska passa på att göra matlådor och diska 🙂 Eventuellt baka lite kakor.

Ett tråkigt inlägg, men får så mycket skit om jag skriver ut saker jag vill rensa ur mitt system, så de fick bli såhär.

Konstruktionen jag skapade till min bukett
Resultatet: bukett i konstruktion

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Varför jag varit tyst…

Då var det dags att uppdatera lite vad som händer i livet.. Haft det turbulent i privatlivet. Blev sjukskriven på 100% pga detta och har nu återgått till att endast vara sjukskriven 25%.

Om jag säger såhär så kommer det dröja innan jag tänker dejta någon och släppa in den personen i mitt liv. Mitt redan kaosartade förflutna fick ytterligare en traumatisk händelse att lägga till.. Varför kan människor inte bara bete sig ordentligt?

Att lita på någon är stort för mig och jag gjorde det. Men fick ju återigen bevis på att jag inte ska göra det. Rädslan efter det som hände påverkar mig fortfarande men inte lika mycket. Trots den korta tid sedan händelsen.

En till sak som ökade hos mig är rädslan och obehaget av människor i kombination med alkohol. Det skapar en så hemskt och jobbig stress. Får panikångest och vill bara fly situationen. Jag klarar inte av det. Har tidigare kunna hantera och ha strategier för det.. Men de här tog allt till en ny nivå.

Att inte kunna lita på personen alls… att h*n tog sig hem från jobbet och passade på att ta en öl för att h*n ville…. Kl 14.00 en typ onsdag.. Att inte ens kunna känna den tryggheten.. ständig oro om h*n kommer ha druckit eller ej.. vad väntar mig när jag kommer hem? Kommer jag få höra kommentarer om mina vänner… Att de inte är ”normalt” att ha killkompisar som man har kontakt med dagligen… utan det är ”horpojkar” som jag har som backup utifall att… Ja ni fattar, det var inte bra…

Trots allt jag redan varit med om så kände jag ändå skuld att jag gjorde något fel fast jag inte gjorde det. Så jävla glad att det tog slut innan det blev ännu värre… MEN varför förlät jag h*n första gången och trodde att det inte skulle hända igen.. Hela tiden tjatet om att jag var hemlighetsfull, dolde saker mm.

ALDRIG ska jag låta mig själv ”ägas” av någon. Jag vill vara fri, ha vänner oavsett kön. Om jag vill sitta med min mobil en hel kväll ska jag kunna göra det utan att känna skuld. Bli anklagad för att ignorera personen pga man läst men inte svarat för man är upptagen… JAG HAR ETT LIV UTANFÖR ”OSS”…

Behövde få skriva av mig allt och tömma mitt system.

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Livet är en bergochdalbana

Jag har haft det svårt, saker går inte alltid som man vill. Men det är dags att fortsätta och låta mig själv läka.

Vissa nätter kan jag inte sova och mitt sinne går som en slinga… och det är svårt att äta. Jag känner mig inte hungrig alls. Men jag gör mitt bästa och äter ändå.

Jag försöker göra saker som gör mig glad, men även det är svårt. Imorgon har jag en tid hos min terapeut. Känns skönt att prata och få hjälp att hantera mina problem.

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Sociala medier…

Jag har insett med hjälp av människor runt mig att jag är beroende av sociala medier. Kan komma på mig själv att kolla olika plattformar kanske 30 ggr/15 min….

Varför använder man dem? Det är en fråga jag ställt mig många gånger.

Är det så viktigt egentligen?
Hur gjorde man innan alla dessa olika plattformar?


Många som använder dem saknar verklighetsuppfattning, de tror att dem blir helt anonyma bakom sin skärm och kan kasta ur sig vad som helst.
Mobbning, trakasserier… det händer så mycket negativt, och det har skapat en möjlighet för mobbare att förstöra någons liv utanför skola och arbetsliv. Nät-mobbning. Hur många får inte nedvärderande och riktigt vidriga påhopp på sina sidor… Ingenstans kan en utsatt individ komma undan! Om de inte avskärmar sig från hela världen och sociala medier. Men det är också en mobbning och utfrysning. Att inte kunna ha sociala medier pga mobbning och trakasserier.

Barn som inte har insikt om hur deras beteende påverkar andra. Ungdomar utan uppsikt som sitter och använder olika sociala medier.. Inga gränser. Vem ser vad de gör? Hur kan vuxna se vad deras unga sysslar med?

Det finns så mycket som inte syns som händer bakom skärmen som kan förstöra en människas liv….

Är det någon plattform du använder onödigt mycket?

Jag har både Instagram, facebook och snapchat…Instagram använder jag i marknadsföringssyfte för mina alster under utbildningen. Lika så facebook.

Jag har även privata sidor men använder dem sällan.

Kanske dags för en detox av sociala medier…

/Liljekonvaljens Kammare