Jag är stark, starkast i världen. På ytan. För det behövs bara ett litet feltramp, ett litet ögonblick av osäkerhet så väller skammen upp.
”Nej! Jag avslöjade mig”
Jag har vänner som känner likadant. Man går omkring på jobbet och undrar när de andra ska komma på en…alltid tänka ”snart kommer de på mig.. att jag bara låtsas vara säker och kompetent”
På ytan är vi självsäkra och trygga, professionella och alltid har ett svar till hands.
Det är en spänning mellan styrka och svaghet, vi är duktiga och socialt kompetenta, men jag undrar hur många små och sårbaras barn som bor i oss vuxna människor som inom oss ropar ”se mig, se mig!” Men som vi tvingas tysta ner för att det inte ska ta över, för då är risken stor att man tappar kontrollen. Kontroll är det viktigaste.
~
Ett steg på ojämn mark. Allt faller i bitar.
PANIK!
Vågar man chansa? Bygga ett nytt förtroende? Finns tilliten?
Är oron för stark? Finns styrka att gå vidare?
Vågar man släppa allt?
Vad finns det att förlora, ett steg fram, blir det ett fall?
Gräver djupt, håll emot.
Styrkan finns!
Skugga.. en liten ljusglimt.
Styrka finns!
~
Copyright Liljekonvaljens Kammare
Så det den ut, den vacklande självkänslan som vi bär på. En dubbel självbild, ena stunden har jag allt, nästa stund ingenting. Livet växlas mellan styrka och svaghet.
Man kanske behöver försonas med sin litenhet för att kunna bli hel.
/ Liljekonvaljens Kammare