Publicerad i Livet

2023

Ett nytt år, med nya utmaningar. Är det inte så man brukar säga?

För mig är det ett nytt år, med fortsättning på gamla utmaningar… Mycket som behöver bearbetas och brytas ner i bitar för att kunna gå vidare i livet.

Mitt år slutade ju inte som jag hade tänkt… Men jag gjorde det bästa av situationen och firade in det nya året mig min fina vän och hennes familj. Kände mig trygg och som en del av familjen.

Sen har det varit något utav en bergochdalbana hela januari månad…

Men jag kämpar vidare. Bara vänta och se vad resterande av 2023 ger. Ser framemot att upptäcka, lära och leva i det som är nytt. Gå vidare från de som varit och kunna blicka framåt.

Framåt mot lyckan, glädjen och kärleken.

/Liljekonvaljens Kammare

Annons
Publicerad i Livet

Julen 2022

Min jul var lugn, trygg och lite seg. Men så skönt att kunna slappna av ett tag. Sov lite oroligt natten till julafton, vaknade flera gånger och kunde inte somna om. Så var ganska trött när klockan ringde och jag skulle gå upp.

Men gick upp runt 07.00, åt frukost med tända ljus. Kollade lite på julkalendern från 1993 (Petson och Findus – tomtemaskinen).

Sen tog jag tag i morgonen och projektet som jag bestämt mig för att genomföra. Sy en cirkelkjol. Hade köpt lite tyger på secondhand här i Köping. Sen var de bara sätta igång. Klippa ut bitarna, nåla fast och börja sy. Blev att sprätta upp en eller två gånger.. kanske inte smartaste att sy på morgonen när man är halv virrig och seg. Men det blev en kjol. Som jag hade på julfirandet. Vilket var målet för jag har inte så mycket kläder som passar just nu pga vikten. Har gått upp i vikt nu när jag haft det tungt i livet.

Hann klart 20 minuter innan min mor och syster skulle hämta upp mig. Packade med mig julgodiset och saffrans gifflarna sen iväg till min bror och hans familj.

Var där från 11.00 till 19.30 ungefär.

Super mysigt och trevligt. Åt mat och godis som man alltid gör på julen, spelade spel med barnen. Kollade på Kalle Anka som tradition klockan 15.00. Efter så blev det julklappar, vi hade fokuserat på att bara barnen får julklappar. Det tycker jag är bra. Tror dem var super nöjda med sina julklappar. Efter så blev det ännu mer mat – julbord. Efter maten la jag mig i soffan en stund och kollade på Blaze med yngsta brorsbarnet. Jag blev så trött.

Väl hemma så gjorde jag mig i ordning och la mig för att sova. Hela dagen var bra, men de tar så på mina krafter. Jag blir så trött och så blev även den natten allt annat än bra. Vaknade och kallsvettades och kände mig allt annat än frisk. Gick upp vid 6.15 och åt lite frukost, sen tog jag med täcket till soffan. Sov en stund där.

Tog fram lådorna till julsakerna, började packa ner en del av alla julsaker. Behöver börja lite smått och typ ”tona ut” julen.

I övrigt så låg jag i soffan hela dagen och kollade på filmer.

Kjolen som jag sydde…

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Vad har hänt?

Jag tänkte uppdatera lite om vad som hänt de senaste månaderna och varför jag inte uppdaterat lika mycket som jag gjorde i början. Haft en ganska turbulent tid i livet, saker som jag inte kunnat styra över livet.

Dels har jag haft fullt upp med att söka jobb, jobba på mina olika tim-jobb. Sen har privat livet varit rörigt.

Känslostormar, oroligheter och en hel del negativitet.

Det är slut mellan mig och killen, vilket jag innerst inne tycker är jätte jobbigt, men det var nödvändigt för oss båda att det tog slut. Det har kantats av bråk, otrevligheter och mycket annat. Vi var inte bra för varandra, vi har försökt lösa alla problem så många gånger men kommer alltid till samma punkt där vi sliter sönder varandra.

Kommer alltid att bry mig otroligt mycket om honom och jag önskar honom allt gott i livet. Men vi två var aldrig menade att vara för alltid. Vi behövde varandra så oerhört mycket i början, men i slutet gjorde vi mer skada hos varandra än vad vi gav kärlek.

Mycket tack vare mina kontakter på psykiatrin kunde jag ta steget ur denna relationen. Den var destruktiv på många sätt. Men för mitt bästa och jag hoppas även för hans bästa så var det viktigt att de tog slut.

Vi har hunnit med otroligt mycket på nästan ett år. Utflykter där vi letat olika kalkbrott, gruvor och annat. Tagit oss över forsar, berg och grustag. Skrattat, gråtit och bara varit. Många minnen som ligger mig varmt om hjärtat. Vår tur till Uskavi-kalkbrott där vi tältade och grillade. Besökt gruva i Nora. Första gången vi tillsammans gick ut och plockade svamp, första gången för honom. Hämta julgran, göra pepparkakshus. Han kommer alltid att betyda mycket för mig. Men vi har dragits isär av olika anledningar.

Vi möter människor av olika anledningar och av olika anledningar försvinner dem ur våra liv också.


Nu behöver jag ordna upp mitt liv, fokusera på att bli stabil i mig själv och mitt liv.

Det har varit många trauman som jag måste bearbeta från att jag var liten fram tills nu. Och för att kunna bli en bättre version av mig själv så måste jag fokusera på mig. Låter tråkigt kanske. Men jag behöver bli hel i mig själv.

Har börjat inse att jag inte kan hjälpa andra om jag inte hjälper mig själv först. Jag vill alla väl och det tar tyvärr bort möjligheten att hjälpa mig själv.

Den viktigaste personen i mitt liv är JAG.

/Liljekonvaljens Kammare

Publicerad i Livet

Uppdatering!!

Tänkte uppdatera lite.. Haft en del att syssla med som gjort att jag valt bort att skriva här. Men nu ska jag ta tag i det igen.

Jag har tagit examen! Är äntligen färdig FLORIST! Söker arbete och planerar framtiden.

Jobbar lite på ett Kafé i Kolsva, trivs super bra där, en underbar miljö att vara i, retro och mysig! För er som har vägarna förbi måste titta in och ta en fika där – Kafé Ritz!

Jobbar även i Svenska kyrkan med olika grupper/aktiviteter. Får vara pysslig och kreativ. Helt underbart!

Påbörjade psykolog samtal – behandling – som varit väldigt tufft. Mycket känslor och frustration som ska bearbetas. Många trauman. Redan innan jag kom dit så hade jag ett enormt ångest påslag. Det var hemskt. Jag tycker det är otroligt jobbigt att träffa nya människor, och nu en psykolog som jag inte har någon erfarenhet alls av. Mina tidigare kontakter via psykiatrin och sjukvården har inte alltid varit bra. Så jag var rädd att det skulle gå åt helvete. Men efter första möte så grät jag precis hela dagen. Från de att jag kom ut till bilen tills jag gick och la mig för att sova… Jag var helt dränerad. Det var så mycket känslor och tankar som drog igång. Vilket är positivt men jobbigt.

Andra mötet var inte lika jobbigt då jag fått ett ansikte och känt av personen jag möter lite. Vi pratade först lite allmänt om hur jag mådde och så efter första mötet. Sen öppnade vi för de större sakerna, anledningarna till varför jag är där. Det kändes otroligt tufft och jobbigt, men känner ändå att de är skönt. Att börja bearbeta det jag varit med om.

Tredje mötet kändes lugnare. Vi gräver i det förflutna, försöker hitta grunden till det som skapar mina ångest attacker och det som påverkar mitt liv dagligen.

Jag började även tänka på vem jag är, ångesten har varit en så stor del av mig sen jag var 14 år – kanske ännu tidigare – så vem är jag utan den? Det är en del av mig som jag styrts av och planerat mitt liv kring. Så vad händer med mig när det försvinner? Vad blir kvar?

Det öppnade upp för så många olika frågor och funderingar. Jag blev rädd….

Nu är det dags att göra sig iordning för en dag ute i skogen med familjen.

/Liljekonvaljens Kammare